För att webbplatsen ska fungera bra för dig och för att samla in statistik som hjälper oss att förbättra den, använder vi kakor.
Läs mer om hur vi hanterar kakor
För att webbplatsen ska fungera bra för dig och för att samla in statistik som hjälper oss att förbättra den, använder vi kakor.
Läs mer om hur vi hanterar kakor
Rodrigo Monroy, donationsansvarig läkare och Marie "Mie" Johansson, donationsspecialiserad sjuksköterska och intensivvårdssjuksköterska.

Vet din familj om du vill donera dina organ?

”Du bör registrera i donationsregistret både om du vill donera dina organ efter din död och om du inte vill det. 

Att göra din vilja känd underlättar enormt för närstående”, säger Mie Johansson som är donationsspecialiserad sjuksköterska och intensivvårdssjuksköterska på Södertälje sjukhus.

Donationsveckan i Sverige är till för att uppmärksamma organdonation och få fler personer att registrera sin vilja i donationsregistret. I donationsregistret handlar det alltid om att donera organ efter sin död.

En enda donator kan rädda livet på åtta människor. Organ som kan doneras är njure, lever, lunga, hjärta, bukspottkörtel och tunntarm. Vävnader som tas tillvara är framför allt hornhinnor, hjärtklaffar, ben- vävnad och hud.

På Södertälje sjukhus har vi i snitt en potentiell organdonator om året. Om en potentiell donator inte har gjort sin vilja känd i donationsregistret kontaktas en donationsspecialiserad sjuksköterska (DOSS) för att fråga närstående om donation.

Mie är en donationsspecialiserad sjuksköterska

Det finns tio donationsspecialiserade sjuksköterskor i Region Stockholm Gotland. De har jour och jobbar på regionens alla sjukhus. En av dem är Mie Johansson, som också jobbar som intensivvårdssjuksköterska här på Södertälje sjukhus.

– Vi vill bli kontaktade i samband med brytpunktsbeslutet när en läkare beslutar att de inte kan göra mer för att rädda en patient som kan vara en potentiell donator. Vår uppgift är att samtala med anhöriga och ta reda på vad patienten själv ville. Det är alltid den potentiella donatorns vilja som styr.Organdonation är en sällanhändelse på de flesta sjukhus och därför kan vi vara till stor hjälp när vi är på plats. Vi kan lagar och förordningar, vet hur en potentiell donator ska behandlas rent medicinskt och är vana vid att prata med närstående, säger Mie.

”Det är enklare för familjen om du är med i donationsregistret, då behöver de inte ta ställning åt dig”

När det finns en potentiell organdonator på sjukhuset ringer intensivvårdsavdelningen till regionens transplantationskoordinator för att fråga om personen finns i donationsregistret. Om personen inte står med i registret pratar man med närstående om patientens vilja.

– Du bör registrera i donationsregistret både om du vill donera dina organ och om du inte vill det. Att göra sin vilja känd underlättar enormt för närstående. Det känns bra för anhöriga att veta att det blir som personen hade velat. Berätta för dina närstående om hur du vill ha det, säger Mie.

Donationsviljan är hög i Sverige och ligger på runt 80 procent av befolkningen, men de som fyllt i sin vilja i donationsregistret är cirka 20 procent.

– Det är enklare för familjen om man är med i donationsregistret, då behöver de inte ta ställning åt dig, säger Rodrigo Monroy som är donationsansvarig läkare på Södertälje sjukhus. 

Donation efter hjärtstopp är en nyhet

– Det traditionella sättet är organdonation efter en total hjärninfarkt. Sedan 2018 kan man också donera organ efter hjärtstopp, det kallas för DCD, donation efter död till följd av cirkulationsstillestånd. Det har funnits på Södertälje sjukhus sedan ett år tillbaka, i oktober 2022, säger Rodrigo.

Lagen säger att en människa är död när denne drabbats av total hjärninfarkt, som innebär att hjärnans funktioner, totalt och oåterkalleligt, har upphört. Oavsett vad som utlöser hjärninfarkten, en blödning i hjärnan eller syrebristskada efter ett hjärtstopp, så orsakas döden alltid av att hjärnan inte får syre. 

I båda fallen vårdas en döende patient på en intensivvårdsavdelning och donation kan bli aktuellt först efter att det har fattats beslut om att livsuppehållande behandling inte fungerar.

Som donationsansvarig läkare utbildar Rodrigo andra läkare på sjukhuset om donation efter hjärtstopp. Han berättar att England, Spanien och USA har bra resultat av organ som tillvaratagits efter cirkulationsstopp. Njurar är det vanligaste organet, sedan lever och därefter lungor. Han berättar att i framtiden kommer även hjärtan kunna tillvaratas och transplanteras efter cirkulationsstopp. 

Av 90 000 personer är endast cirka 300 lämpliga organdonatorer

  • Av de cirka 90 000 personer som dör på IVA i Sverige per år är cirka 300 av dem lämpliga som donatorer.
  • I Sverige hade vi 206 donatorer år 2022.
  • I Region Stockholm har vi haft 59 donatorer till och med den 6 november 2023.

Fler nyheter

För att kunna ge feedback behöver du tillåta kakor..