Camilla Krizhanovskii forskar för att framtidens läkemedelsbehandling av diabetes typ2 ska anpassas till individens förutsättningar och behov. Forskningen ska utgå från Södertälje och Botkyrka där många har diabetes typ 2.
Camilla Krizhanovskii har doktorerat i medicin och är lektor i internmedicin med fokus på diabetologi. Hon forskar om kardiometabola sjukdomar och driver flera forskningsprojekt som berör diabetes och komplikationer vid diabetes. Hon forskar också om andra sjukdomar som har en stark koppling till diabetes, som kardiovaskulära sjukdomar och olika former av demens.
I Södertälje och Botkyrka finns det ett stort antal personer med kardiometabol sjukdom, det är sjukdomar som diabetes typ 2, obesitas och hjärt- och kärlsjukdom. Det kan bero på att befolkningen består av många invånare med ursprung i icke-västländer, en befolkningsgrupp där kardiometabol sjukdom och diabetes är vanligare. Enligt tidigare studier har den här gruppen också ett sämre resultat av läkemedelsbehandling. Det här vill Camilla ändra på.
Camilla vill ta reda på hur sjukdomsbilden eventuellt skiljer sig åt och om specifika genetiska variationer är mer eller mindre vanliga i respektive befolkningsgrupp och hur detta kan göra skillnad läkemedelssvar (effekt av läkemedel) vid behandling. I forskningsprojektet tar man tillvara på Södertälje sjukhus unika patientunderlag med stora befolkningsgrupper av olika ursprung. Personer med assyrisk/syrisk/syriansk bakgrund jämförs med de som har svensk bakgrund.
Definitionen av bakgrund utgörs av föräldrarnas födelseland och föräldrarnas uppfattning om etnisk tillhörighet. Förhoppningen är sedan att i större utsträckning kunna skräddarsy behandling så att den passar en individ bättre, det som kallas för precisionsmedicin.
– Även om likheterna är större än skillnaderna mellan personer med olika etniskt ursprung så är skillnaderna långt ifrån oviktiga ur ett medicinskt perspektiv. Det är ett problem att vi idag kan för lite om skillnader i sjukdomsbilden och skillnader i genetiska variationer som kan ha betydelse vid läkemedelsbehandling. En försvårande faktor är att personer med europeiskt ursprung är kraftigt överrepresenterade i dagens biobanker, det gör att forskningen resulterar i en skräddarsydd behandling för en minoritet av jordens befolkning, berättar Camilla.
– Min forskning bidrar bland annat till framtidens mer personcentrerade vård, där behandling kan anpassas till individens förutsättningar och behov. Det är också en förutsättning för jämlik vård. Andra delar av min forskning syftar till att identifiera nya patientgrupper för läkemedel, för vilka behandling saknas idag. Samtidigt genererar forskningen kunskap som i framtiden kan leda till framtagandet av nya och bättre läkemedel, säger Camilla.
– Medicin har alltid varit ett intresse för mig. Jag vill förstå vad som händer i kroppen och samtidigt hjälpa stora patientgrupper snarare än att behandla en enskild patient. Det är också otroligt roligt och givande att forska inom mitt område, eftersom det är sjukdomar som man kan göra så mycket åt med bara lite mer kunskap, berättar Camilla.
Ett annat av Camillas forskningsprojekt ska utreda om tarmhormonet GLP-1 och GLP-1 baserade diabetesläkemedel bidrar till den relativt låga förekomsten av aortaaneurysm bland diabetiker. Aortaaneurysm är bråck på kroppspulsådern. Möjligen kan personer med hög risk för aortaaneurysm, eller mindre ofarliga aneurysm, vara nya patientgrupper för GLP-1 baserade läkemedel för att förhindra utvecklingen av detta livshotande tillstånd.
