Use Google translate to translate the web page. Södertälje Sjukhus takes no responsibility for the translations. Read more about Google Translate.
* To translate this page you need to accept the cookie policy first
Carl Granath, Södertälje sjukhus

Bikuspid aortaklaff och aortaaneurysm nära hjärtat

Kan det gå att skapa en aortaklaff i provrörsmiljö i framtiden? Och kan acetylsalicylsyra förebygga kroppspulsåderbråck? Carl Granath forskar för en förbättrad behandling av bikuspid aortaklaff och aortaaneurysm nära hjärtat.

Carl Granath är ST-läkare i anestesi och intensivvård här på Södertälje sjukhus och har disputerat vid forskargruppen för thoraxkirurgi på Karolinska Institutet. I forskningen till sin doktorsavhandling har han studerat möjligheter att förbättra behandlingen för patienter med bikuspid aortaklaff och aortaaneurysm nära hjärtat. 

En av de vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna är förkalkad och stel aortaklaff (aortastenos). När en aortaklaff är förkalkad finns det ingen läkemedelsbehandling som fungerar, till slut måste klaffen bytas ut. Förkalkningen kan bero på en generell åderförkalkning eller på en bikuspid aortaklaff.

”Drömmen vore att min forskning bidrar till att man i framtiden kan bygga en hjärtklaff i provrörsmiljö”

De alternativ som finns att välja mellan när en hjärtklaff behöver bytas ut är en mekanisk hjärtklaff eller en biologisk hjärtklaff, från en kalv eller gris. Båda alternativen innebär risker. En patient som får en mekanisk hjärtklaff måste ta blodförtunnande läkemedel resten av livet. En hjärtklaff från en gris eller kalv behöver bytas ut med tiden eftersom den kommer att angripas av immunförsvaret och förkalkas. 

– Drömmen vore att min forskning bidrar till att man i framtiden kan bygga en hjärtklaff i provrörsmiljö, med kroppsegna eller andra mänskliga proteiner, som håller livet ut, säger Carl.

I studierna har Carl upptäckt att ytan på aortaklaffens stödjevävnad (basalmembranet) liknar det som finns i blodkärl. Han har utfört och beskrivit en metod för att ta fram en hjärtklaffstomme från råttor. Det möjliggör studier om hur stödjevävnadens yta påverkar inväxten av levande celler. 

– Stödjevävnaden som produceras signalerar tillbaka till cellerna i ett komplext och fascinerande samspel. Lyckas man avkoda den processen öppnas helt nya möjligheter för behandling av både hjärtklaffsjukdomar och andra sjukdomstillstånd. Detta arbete kan bidra till att senare kunna skapa en hjärtklaffstomme som kan ombildas till en ny levande hjärtklaff hos patienter med hjärtklaffsjukdom, säger Carl.

Utseendet hos en bikuspid aortaklaff påverkar risken för aortaaneurysm

– Vi har studerat hur utseendet hos en bikuspid aortaklaff påverkar risken för aortaaneurysm nära hjärtat och kommit fram till att betydelsen varierar beroende på kön. Detta kan ha betydelse för hur patienterna ska följas upp, men också för lämpligheten att behandla aortaklaffsjukdom med en kateterburen klaffprotes, TAVI. 

Kan acetylsalicylsyra förebygga kroppspulsåderbråck?

Acetylsalicylsyra (Trombyl®) är ett vanligt läkemedel för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Det förhindrar att blodplättarna klumpar ihop sig och är antiinflammatoriskt. Kan acetylsalicylsyra också förebygga kroppspulsåderbråck? 

– Vi har konstaterat att acetylsalicylsyra är kopplat till både lägre förekomst av aortaaneurysm nära hjärtat och en minskad inflammation i kärlväggen hos patienter med en trikuspid aortaklaff som genomgår hjärtkirurgi. Detta talar för att acetylsalicylsyra skulle kunna vara en verksam behandling för aortaaneurysm men fler studier behövs, säger Carl.

Det finns en större risk för återfall av aortabråck hos patienter med trikuspid hjärtklaff

–Patienter med normal aortaklaff som opererats för aortaaneurysm nära hjärtat har en hög risk att drabbas av ny allvarlig aortasjukdom, medan risken är låg för patienter med bikuspid aortaklaff. Det innebär att patienter med bikuspid aortaklaff i regel är botade efter operationen. Patienter med trikuspid aortaklaff och aneurysm å andra sidan behöver noggrann uppföljning och det finns ett stort behov av bättre medicinsk behandling för dem. Möjligen finns det också en grupp patienter med särskilt hög risk som i framtiden kan vara aktuella för operation även av en till synes frisk del av aortan för att förebygga nya aneurysm och aortadissektion. 

Varför vill du forska om hjärtat?

– Hjärtat är ett livsviktigt organ, upphör någon del att fungera får det omedelbara konsekvenser. Samtidigt är väldigt mycket fortfarande okänt och det sker ständiga framsteg både vad gäller bakomliggande orsaker och behandling av hjärtsjukdomar, så det är ett mycket spännande fält att vara en del av, säger Carl.

Vad av det du har kommit fram till är viktigast för vården?

– Här och nu är det definitivt den stora skillnaden i långtidsprognos efter operation av aortaaneurysm nära hjärtat mellan patienter med bikuspid och trikuspid aortaklaff. De andra fynden kan ha betydelse för hur hjärtklaffsjukdomar och kroppspulsåderbråck behandlas i framtiden, säger Carl.

Är det något mer du vill forska om i framtiden?

– Det finns många sjukdomar kopplade till hjärta och blodkärl som vore intressanta att forska på! Jag är fortsatt intresserad av medfödda hjärtfel och aortasjukdomar. Därutöver kommer jag som anestesi- och intensivvårdsläkare ofta i kontakt med andra sjukdomstillstånd som påverkar hjärta och kärl där ytterligare forskning skulle kunna göra stor nytta, såsom blodförgiftning och havandeskapsförgiftning. Ett annat ämne som intresserar mig är behandling med hjärt-lungmaskin, så kallad ECMO-behandling, säger Carl.

Bikuspid aortaklaff

Bikuspid aortaklaff är det vanligaste medfödda hjärtfelet (ses hos ~1% av befolkningen) och innebär att aortaklaffen har två klaffickor istället för tre som är det normala (trikuspid aortaklaff). Bikuspid aortaklaff innebär en kraftigt ökad risk för både klaffsjukdom aortaaneurysm nära hjärtat.

Aortaaneurysm

Aortaaneurysm, eller pulsåderbråck, innebär att en eller flera sjukliga vidgningar uppstår i stora kroppspulsåderns kärlvägg. Fruktade komplikationer är att kärlväggen spricker eller delar sig, så kallad aortadissektion.