Risken för att återinsjukna i hjärt- och kärlsjukdom ökar vid nedsatt glukostolerans och diabetes typ 2. Kvinnor med diabetes har en sämre prognos efter en hjärtinfarkt än män. Nya glukossänkande läkemedel bör användas av patienter med diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.
Giulia Ferrannini forskar om nedsatt glukostolerans och diabetes typ 2 hos patienter med hjärt- och kärlsjukdom. Forskningen presenteras i doktorsavhandlingen Dysglycaemia and cardiovascular disease. Aspects on screening, management, and prognosis.
När hon inte forskar vid Karolinska Institutet jobbar Giulia som specialistläkare i internmedicin på Södertälje sjukhus.
Risken för att återinsjukna i hjärt- och kärlsjukdom ökar två till fyra gånger vid diabetes typ 2. Patienter med nedsatt glukostolerans och diabetes har också en sämre prognos efter en hjärtinfarkt än icke-diabetiker. Giulia rekommenderar screening av patienter med hjärt- och kärlsjukdom för att tidigt upptäcka diabetes typ 2.
– Kranskärlssjuka patienter bör diagnostiseras med diabetes tidigt för att minska risken för återinsjuknande. Patienter med flera obehandlade riskfaktorer har en ökad risk för att få återfall, bland dessa riskfaktorer är nedsatt glukostolerans och diabetes ofta okända, säger Giulia.
Forskningen utgår från multicenterstudien EUROASPIRE som inkluderar över 8 000 patienter som haft en hjärtinfarkt, från 27 europeiska länder.
– I vår studie visade vi att multifaktoriell behandling av kardiovaskulära riskfaktorer efter en kranskärlshändelse är otillfredsställande med dålig efterlevnad av rekommenderade behandlingsmål för blodtryck, blodfetter och blodsocker och en hög förekomst av fetma, ihållande rökning och en begränsad fysisk aktivitet, säger Giulia.
Giulia konstaterar att sekundärprevention efter en hjärtinfarkt är dålig i Europa. Patienter med hjärt- och kärlsjukdom behöver en förbättrad behandling inom flera olika områden samtidigt för att undvika återfall i kranskärlssjukdom. Sekundärpreventionen ska innehålla både läkemedelsbehandling och förändrade livsstilsvanor.
Giulia studerade könsskillnader när det gäller förekomst av diabetes och i omhändertagandet av hjärt- och kärlsjuka patienter. Över 16 000 kranskärlssjuka patienter ingick i studien.
– När en kvinna får en hjärtinfarkt är uppföljning, råd om livsstil och omhändertagande sämre än vad det är för män, därför har kvinnor en högre sannolikhet att få ytterligare hjärt- och kärlproblem, särskilt de som har diabetes. Man bör tänka på vilka individuella sekundärpreventionsåtgärder som passar kvinnor bäst, berättar Giulia.
I Sverige är det lite mindre skillnad mellan könen nu när man är medveten om det.
Det nya glukossänkande läkemedlet dulaglutid (GLP-1RA) är bra för patienter med diabetes typ 2 som har en hög risk för hjärt- och kärlsjukdom eftersom det skyddar hjärtat och hjärnan.
Det var kontroversiellt om patienterna kunde börja en behandling med dulaglutid direkt efter diabetesdiagnosen och samtidigt som de använde diabetesläkemedlet metformin.
Giulias studier visar att dulaglutid kan användas direkt efter diabetesdiagnosen och att effekten av dulaglutid är lika bra hos patienter som använder metformin.
Efter att studien publicerades har European Society of Cardiology och American Diabetes Association publicerat nya riktlinjer som säger att högriskpatienter inom hjärt- och kärlsjukdom bör börja med dulaglutid direkt, oavsett bakgrundsbehandling och blodsockerkontroll.
De nya europeiska riktlinjerna för diabetes och kranskärlsjukdom citerar flera artiklar från Giulias avhandling. I riktlinjerna påpekas behovet av att implementera screening för diabetes och åtgärder för sekundärprevention hos kranskärlssjuka patienter, särskild hos kvinnor.
– Jag trodde inte att jag skulle tycka om att forska men sedan när jag fick lära mig att det kan tillämpas och genomföras direkt i vården så blev det riktigt spännande, berättar Giulia.
Forskningen om GLP-1RA utgår från studien REWIND, ett stort randomiserat test som inkluderade 9 900 patienter.
–Det som kommer att bli mest intressant är att karakterisera yngre patienter med teoretiskt lägre kardiovaskulär risk, till exempel de som har övervikt och fetma, och titta på hur vi kan påverka samspelet mellan hjärtat och glukosmetabolism för att förebygga hjärtsvikt och hjärtinfarkter långsiktigt, säger Giulia.
_________________________________________________________________________________________________
Det var forskningen som gjorde att Giulia flyttade från Italien till Sverige i början av 2020.
– Jag gjorde mitt specialistarbete i Sverige 2018 med Lars Rydén, som är professor i kardiologi på Karolinska Institutet. Vi höll kontakten och jag fick erbjudande att bli doktorand på Karolinska Institutet med Linda Mellbin som handledare, deras doktorandprogram är mycket välstrukturerat, så jag tackade ja, säger Giulia.
Linda Mellbin är docent och patientsflödeschef för kranskärlsjukdom på Karolinska Universitetssjukhuset.
Giulia tog sin doktorsexamen under våren 2023. Hon fick be om tillstånd att disputera i förtid, hon blev antagen som doktorand i maj 2020 och disputerade i april 2023. Idag har Giulia en postdoktortjänst på Karolinska Institutet, där hon ska fortsätta att forska om diabetes och hjärtsvikt.
Efter flytten till Sverige gick Giulia en intensivkurs i svenska på Folkuniversitetet. Under ett par månader fokuserade hon bara på språket och nu talar hon perfekt svenska.
– När jag är på jobbet tänker jag bara på svenska, säger Giulia.
_____________________________________________________________________________________________
– Jag trivs mycket bra för att jag känner mig trygg här, det finns alltid någon att fråga om jag behöver hjälp och jag har förtroende för att mina kollegor på Internmedicin prioriterar patientsäkerhet, berättar Giulia.
