Påverkas hjärna och tillväxt på lång sikt av gallstas i nyföddhetsperioden hos för tidigt födda barn? Barnläkaren Jonas Teng kombinerar två intresseområden i sin forskning: nyfödda barn och leversjukdomar.
Jonas Teng är barnläkare, överläkare och medicinskt ledningsansvarig på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Södertälje sjukhus. Han är medlem i forskningsgrupp på Karolinska Institutet som studerar långtidseffekterna av gallstas hos extremt för tidigt födda barn.
– Vi vill undersöka om barnen som har gallstas som nyfödda också har en påverkan på utveckling och tillväxt fram till skolstart.
Gallstas (kolestas) innebär att gallan inte utsöndras från levern till tarmen som den ska. Utan galla tar tarmarna upp fett sämre och då också de fettlösliga vitaminer som behövs för hjärnans utveckling. Dessutom stannar giftiga gallämnen kvar i kroppen istället för att utsöndras, det kan skada framförallt levern men också andra organ.
– Hypotesen för studien är att giftiga ämnen från gallan, eller ett minskat upptag av viktiga fetter och vitaminer, kan påverka hjärnans utveckling och tillväxt. Den kroppsliga tillväxten hos barn som haft problem med gallstas som nyfödda kan också påverkas.
Gallstas är vanligt hos extremt för tidigt födda barn. Jonas forskning utgår från EXPRESS-studien som har följt ett stort antal extremt för tidigt födda barn i Region Stockholm, barnen är födda i graviditetsvecka 22 till 26.
I studien har man följt hur barnen har utvecklats och vuxit under en lång tid med utvecklingskontroller vid 2,5 och 5,5 års ålder. Barnens motorik, språk och begåvning har följts upp och tillväxten har kontrollerats med längd, vikt och huvudomfång.
Varför vill du forska om gallstas?
– Jag har ett intresse för nyfödda barn och för leversjukdomar, så kombinationen passade mycket bra.
Vad är det bästa med att forska?
– Det är väldigt tillfredsställande att skicka en färdig artikel till en medicinsk tidskrift och få sina resultat publicerade. Att få vara med och bidra till kunskapsutvecklingen på ett litet hörn är personligt och karriärmässigt utvecklande. Genom forskningen blir jag även mer vetenskaplig i mitt förhållningssätt som läkare i min vardag.
Den pågående studien är en uppföljning av den forskning som Jonas genomförde till sin doktorsavhandling, Cholestasis in infants at risk. I avhandlingen ingår flera studier om gallstas hos nyfödda.
Gallstas är mer än 300 gånger så vanligt hos mycket för tidigt födda barn, de som är födda före graviditetsvecka 30. Gallstas är också nästan 200 gånger vanligare hos nyfödda med graviditetsimmunisering än hos nyfödda i allmänhet.
I avhandlingen rekommenderar Jonas att rutiner för screening behövs för att upptäcka gallstas både hos mycket för tidigt födda och nyfödda med graviditetsimmunisering. En tidig upptäckt är viktig för att säkerställa rätt behandling.
Screening betyder att man tar prover bland stora riskgrupper för att kunna hitta en sjukdom tidigt, innan den har brutit ut eller ger symtom.
Finns det något mer du vill forska om?
– Vi såg i studien om graviditetsimmunisering att en del av barnen hade gallstas redan vid första blodprovstagningen. Detta fick oss att misstänka att processen startat redan inne i livmodern som foster. Att på något sätt ta reda på mer om denna process redan i fosterlivet skulle vara spännande, om detta finns nästan ingen forskning publicerad.
Vad gör du på jobbet?
– Jag jobbar som medicinskt ledningsansvarig barnläkare på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen (BUMM) på Södertälje sjukhus där jag bland annat är ansvarig för vårt ADHD-team. Jag jobbar även mycket med omhändertagandet av de nyfödda barnen på Södertälje sjukhus. En gång i månaden jobbar jag på BVC i Nykvarn och några veckor per termin också på avdelningen för leversjuka barn på Karolinska Huddinge. Jag gillar att ha omväxlande arbetsuppgifter.
Foto: Sophie Gunnarsson
