Deltar i studie om bakterier i urinen vid urinkateter

Har en patient som haft urinkateter oftare bakterier i urinen efter kateterborttagningen än en patient som inte har haft kateter?

Patienter som har en kvarliggande urinkateter (KAD) har oftare bakterier i urinen så länge katetern sitter kvar, men man vet inte vad som händer när den tagits bort. I studien jämförs patienter som har haft KAD kortare eller längre tid under de senaste fyra veckorna med en kontrollgrupp av patienter som inte haft KAD.

Har en patient samma bakterier i ett urinprov taget från patientens KAD innan den tas bort, och i ett kissat urinprov taget direkt efter borttagningen av KAD?

Man vet att det hos patient med en KAD bildas biofilm i och på katetern efter en tid. I biofilmen kan resistenta bakterier ta skydd från kroppens immunförsvar och från antibiotika. Men man vet inte om samma bakterier finns i urin när patienten kissar. 

Aysel är en doktorand med fokusområdet urinvägar och vårdrelaterade infektioner

Aysel Kulbay är sjuksköterska och jobbar inom Vårdhygien Stockholm. Studien är en del av hennes doktorandprojekt. Aysel berättar att hon har ett särskilt intresse för urinvägar och vårdrelaterade infektioner och hur de kan förebyggas med fokus på patientsäkerhet.

Grundtanken för vård i Sverige är att undvika KAD-behandling i så stor utsträckning som möjligt och att ta bort en KAD så fort det går. Uppskattningsvis 20-30 procent av patienterna på rehabiliteringsavdelning 20 har KAD.

Patienterna som inkluderas i studien kommer till avdelning 20 med och utan KAD. En läkare beslutar om patientens KAD ska tas bort.

─ Som en del i studien genomförs blåsvolymmätning av urinblåsan med bladder scan. Det har hänt att vi har hittat patienter som har urinretention, alltså har kvar för mycket urin i blåsan efter att de har kissat. Urinretention är inte bra och därför är det positivt att vi upptäckt det.

Aysel vill uppmärksamma all vårdpersonal på avsnittet om blåsövervakning av patienter som får sjukhusvård i Vårdhandboken. 

”Det är spännande för oss som personal att få vara en del av ny forskning”

– Vi har många patienter som tackar ja till att delta i studien, trots att det inte kommer att hjälpa dem personligen utan gynna framtida patienter, säger Ibolya Juhász, undersköterska på avdelning 20.

– Våra patienter vill vara med och bidra till forskning baserad på kunskap. Det är spännande för oss som personal att få vara en del av ny forskning och evidens som kommer, säger Anja Eklund som är vårdenhetschef på avdelning 20.

– Det är roligt att se hur kollegor växer i det här projektet, från att inte veta hur man gör till att lära ut till andra, säger Åsa Stålgren som är samordnare på avdelning 20.

– Vi är några som är ansvariga och som visar våra kollegor hur man gör. Vi utvecklas av att vara med i studien. Vi har lärt oss mycket tack vare det här, säger Ibolya.

I studien på avdelningen jobbar medarbetare tvärprofessionellt. Drivande i projektet är avdelningens undersköterskor som tar prover och registrerar mätresultat.

På bilden: Åsa Stålgren, samordnare avdelning 20, Aysel Kulbay, doktorand, Ibolya Juhász, undersköterska avdelning 20 och Anja Eklund, vårdenhetschef avdelning 20